måste skriva innnan jag dör.

soobre folket, this is something unneccesary so u doesn't have to read! peace!

varför måste jag förstöra allting när jag egentligen kan göra allting så jävla rätt ist. varje chans jag får i livet, kastar jag åt helvete för jag känner mig bekväm. sen efter jag kastat iväg dom så får jag världens sämsta samvete och blir halvdöd. & den enda jag har och skylla på är mig själv! s å k l a r t . .

jag trodde på detta så jävla hårt denna gången, men istället så sabbar jag allting och nu så är allt som vanligt. alltså det går bra, fia wainar och allt går åt helvete. det är som om jag inte kan ett jävla piss, eller vänta! det kan jag inte heller.

denna gången var allt på riktigt (för mig), jag var lycklig igen på riktigt (efter allt annat jag förstört), allt var nästan perfekt, kanske så perfekt så att jag fick en störning i huvudet så jag förstörde, igen!

klarar jag verkligen inte av att något? klarar jag inte av att lyckas? klarar jag bara av att misslyckas? klarar jag inte av att vara bra? nej,nej,ja,nej.

kanske skulle jag tagit det dära initiativet men de va inte så lätt om man känner sig osynlig. jag menar, du kollade inte ens på mig, och jag försökte synas på, ett diskret sätt.. jag gick ikapp dig och gick bredvid mig, bara för att du skulle se mig, men du reagerade inte. hur skulle jag veta att du ville att jag skulle ta ett eget initiativ?

är detta verkligen slutet på något "bra"? är detta slutet på att se ditt vackra leende? är detta slutet av att känna dina händer runt min midja? är detta slutet av att ens se dig? ja,ja,ja,ja?

ger nog upp, i think. varför kämpa för något som inte kan bli mitt? kämpa för något alldeles för bra, det går inte. det går inte att kämpa när det skitit sig.

fast, vem vet jag kan inte har rätt med allting. kanske finns en chans kvar, någonstans. kanske bara jag som inbillar mig allting hela tiden, men det är så här det känns som. helt pissig misslyckat.

sanningen är den att jag va tvungen att skriva detta här, eftersom bloggen är den enda som inte svarar; fia det löser sig!  men kommer det lösa sig? noway! jag är för misslyckad för det, så snälla sluta få mig att hoppas hela tiden, eftersom att det gör bara det hela värre.

see ya!

lätta ditt tunga hjärta!
från; Erika

men lilla fia! hur mår du egentligen? vad är det som hänt/händer? <3

2010-05-26 @ 18:17:20
från; c

fia, vi måste ses, du skavberätta alllltinnng. det är inte lätt, PUSSILUSS!

2010-05-30 @ 02:11:33

fyll i

jag är:
spara mej

e-mail: (publiceras ej)

din bloggadress:

dina ord:

Trackback
RSS 2.0