w t f ?

seriöst, hur lågt kan en människa sjunka?
fejka exakt allting, t.o.m kön.

läs min saga för att förstå.

- omg, vilka fina ögon du har!
- tack! :) ska vi prata på msn?
- vsg (:  ah visst! adda, heí[email protected]

den första konversationen med emil svensson ,
tiden med han va sjukt kul, typ alla konversationer o shit.
typ se han i cam, osv.

en dag fick jag hans kompis msn, henrik lundqvist för dom va med varann oså så :)
dagen efter blev dt en helt annan konversation med henrik,
- känner du emil?
- ah, ?
- okej, han är död
- ofta?
- vafan, tror du jag skulle skoja om att min bästa kompis är död eller?!
- omg ..

17 november 2008, ett datum jag skulle minnas hela livet .
dagen efter gick jag inte till min praoplats, va i skolan och grät framför kuratorn & syon.
pratade med min klassföreståndare,
allt va piss.

dagen efter på dagiset, på ngn sångsakslektion där man sjöng låtar innan man skulle äta.
typ jag började gråta & min handledare undra vad som hänt och så sånt.
allting va fortfarande kasst .

dagarna gick och jag pratade varje dag med henke, bara minnen från emil.
liksom, som om jag hade träffat han allt va på riktigt..


ett tag efter så hade henrik så smått försökt att lämna sin sorg bakom sig, men dt tog ganska lång tid och jag förstod ju han. man glömmer inte en bästa vän sådär som man hade känt i 17 år. men vi pratade och det kändes verkligen som om han va en ny emil, dom skrev på samma sätt och sa samma saker. men inget jag tänkte på just då liksom ..
vi pratade allt mer och jag lyckade bli kär & allting va som en dröm sjukt gullig kille oså.
en dag säger han att han ska åka in i häktet i 2 månader, vi pratade inte på en hel månad då han smsa oså att han kom ut en månad tidigare . jag va överlycklig och trodde allting skulle bli som vanligt, men han typ hade skaffat tjej o allt.
livet gick vidare, och vi typ hade tappat kontakten lite , så som dt va med emil liksom ..
vi pratade då & då, men inge mera med det ..

sen typ min kompis insett att han va fejk, och försökte övertala mej o att jag skulle lyssna på henne. men jag total vägrade eftersom att jag älskade han sjukt mycket, det går ju inte att bara glömma en sån sjukt fin människa liksom. jag o henke bråkade, jag o elin bråkade. blev sams med båda och allt va typ som vanligt.
tiden gick och jag och henke började prata mera igen, då han säger till mig att han är kär i mej, och jag kände att känslorna kom tillbaka han började skriva sina äckligt gulliga saker igen och allt flöt på som vanligt då man e sjukt förälskad..

min kompis ringer mej när jag ser på film, och vi pratade om henke ..
hon hade pratat med hans bästa kompis, och hon berättade massa saker om henke.
sen efter ett tag igen smsa hon igen , min kompis asså..
- vetu vem alexandra är?
- e nej
- ok :)
- hurså?
- omg, ring mej så fort du ser detta

ringer upp, och hon berättar det som fick tanken; gråta eller vad ska jag göra
henrik va egentligen en tjej på 16 år som va bi och hade kille .
det va hon jag hade sett i cam då hon fejkade emil, men jag trodde seriöst dt va en kille. :$

jag hade vart kär i en tjej.
jag va kär i en killes utseende men en tjejs personlighet ..

jag blev så jävla arg att jag inte visste vad jag skulle göra,
försökte pierca mej själv,  bah, kmr man inte på ngt bättre.
vågade ju liksom inte kasta telefonen i väggen precis. ..

tankarna gick i ett.
shit, va skulle jag göra? hur ska jag reagera?
allt jag fick ur mig va att jag hade vart kär i en tjej.
min värld stannade.
allting va så sjukt !
hur tänker folk egentligen? va har dom innanför pannbena? I N G E N T I N G
jag kan inte lita på folk mera, detta va en gång för mycke!
åh vad jag hatar alexandra trulesson .


fast tjejen va ganska osmart,
sökte man på telenumret kommer efternamnet trulesson upp.
om inte henke va inne på msn va alexandra det o.s.v
samma sak på bdb liksom.
ska man fejka får man fan göra det på riktigt !
idiot.


hoppas inte ngn annan råkar ut för samma sak,
& håll verkligen ögonen öppna för internet människor.

lätta ditt tunga hjärta!

fyll i

jag är:
spara mej

e-mail: (publiceras ej)

din bloggadress:

dina ord:

Trackback
RSS 2.0